Första inlägget..
Hur skulle man någonsin kunnat tänka sig att just jag av alla skulle ha skaffat mig en egen blogg och halvblotta mina känslor och tankar för kända som okända ansikten?
Lärare som icke lärare säger att vad man än skriver så måste man börja första stycket med någonting intressant, för att på så vis ha möjligheten att få sin text genomläst och inte genomskuggad. Frågan är då om min inledande text var någonting som lockade dig eller någonting du enbart kännde dig tvingad att läsa för att ha några spydiga kommentarer att komma med när tillfälle ges?
Så här långt känner jag mig grymt nöjd eftersom att jag lyckats svamla till mig 117 ord till just din hjärna. Kom ihåg att jag enbart menade dig och ingen annan.
Sportlov är verkligen någonting som min kropp och själ behöver just nu, och kommer verkligen lägligt när hetsen med alla läxor, saker man ska hinna med samt människors behov av tillfredställelse är som störst och mest krävande.
Efter fyra stycken som tagit mig närmare 14 minuter 13 sekunder och 12 hundradelar att skriva så känns det som att det här får bli slutet av början på någonting nytt som Simon Blom förhoppningsvis har skapat ett ihållande beroende för.
Hejs!
Inte så intressant början Blomman, men jag läste det för din skull.
